Feminism I love Sápmi Moder jord

Urfolksfeminism och feminism i Sápmi

mars 9, 2017

I det samiska samhället har det under hela min uppväxt varit mycket samtal om jämställdhet i Sápmi, men det har varit betydligt mindre samtal om begreppet feminism. Vilket förstås hör ihop med det Carmen Blanco Valer talade om i en intervju med sameradion igår (Ni hittar den här); att urfolks kvinnor kan ha svårt att identifiera sig med en ”västerländsk feminism” som osynliggör urfolkskvinnors liv och erfarenheter, men hon tar även upp behovet av feminism i urfolkssamhällen.”Urfolkskvinnor kanske inte känner sig bekväma och rätt tolkade i all feminism, det kan man respektera, men ibland måste man även se kan vara avsiktligt att man har misskrediterat feminismen för att vi inte ska kräva våra rättigheter”
23012017-img_7298
När vi bildade Niejda 2014 så skrev vi i våra stadgar att det är en samisk feministisk organisation, något som jag inte tyckte var en särskilt stor statement då, men under vårt första årsmöte 2015 så insåg jag att det är viktigt att definiera vad feminism innebär för oss som organisation. Sedan i höstas har jag arbetat med att ta fram material för att vi ska kunna diskutera detta på nästa årsmöte, men även i andra sammanhang i Niejas verksamhet. Det finns ingen helt klar definition av samisk feminism, men jag hoppas att vi ska kunna diskutera det under nästa årsmöte när alla medlemmar är samlade.

Jämställdhet i Sápmi
Ju mer jag läser och hör människor diskutera i Sápmi så tänker jag att det trots alla jämställdhetsprogram och projekt verkar finnas olika syn på vad jämställdhet ska definieras som. SSR:s projekt Ovttas har tillsammans med Sáminuorra en utbildningsdag kring detta idag i Umeå, där de tillsammans ska diskutera områden som berör samisk jämställdhet. Det blir spännande att höra vad de kommer fram till och hur diskussionen har varit.
I Niejda har vi utgått från att jämställdhet är en fråga som handlar om mänskliga rättigheter och definieras som ”att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter att forma sina egna liv, oavsett kön”. Personligen tycker jag inte definitionen går att diskutera, däremot finns det behov av att diskutera hur det samiska samhället inte är jämställd och vad ett icke-jämställt samhälle får för konsekvenser för kvinnor och män i Sápmi. Så det är bra att man gör det i SSR, Sáminuorra och Sametinget.

Det samiska samhället är inte är jämställd, vilket även Sametinget konstaterar i sitt jämställdhetsprogram;
Det samiska samhället är inte jämställt. Samiska kvinnor och män har inte samma möjligheter att utöva sin kultur och näring, att utveckla sin identitet eller till inflytande. Både män och kvinnor är i olika sammanhang begränsade på grund av sitt kön.”(Sametingets jämställdhetsplan).
Huruvida det skiljer sig mellan män eller kvinnors makt/möjlighet till inflytande är dock inte lika lätt att utläsa från Sametingets olika program. Men är man intresserad av hur jämställdhet i renskötseln påverkas av rennäringslagen så har SSR en broschyr som ni hittar här.

Jag tror (vet) att samiska kvinnor generellt har mindre makt/inflytande i vårt samhälle och drabbas hårdare av ett samhälle som är ojämställt, och det finns om inte annat forskning som visar på att samiska kvinnor i norska Sápmi i betydligt högre grad än män samt övriga norrmän utsätts för våld och sexuella övergrepp (Se tex denna artikel). Jag tänker att även om det finns enskilda kvinnor som har makt och hög status i vårt samhälle, så är det generellt så att kvinnor har mindre makt och möjligheter i Sápmi precis som i resten av världen. Ett väldigt fint citat av Rauna Kuokkanen apropå att komma ihåg att lyfta blicken ibland:
”It is necessary, as a Sami and Indigenous woman, to have the courage and vision to call attention to the realities and circumstances in which many of us live, even if it is not always our own lives.”

Sen tycker jag att Carmen Blanco Valer och många samiska kvinnor har en poäng när de lyfter fram att det samiska samhället kan ha sett annorlunda ut tidigare och att samiska kvinnor hade mer inflytande innan vi koloniserades av nationalstaterna vi lever idag. Att vi är spunna ur ett jämställd samhälle i grunden kan ju förstås påverka hur vi lever även idag till viss del…

Men… och här är väl där jag tycker det börjar bli intressant i diskussionen, är när man vågar se att samiska kvinnor och män har påverkats på olika sätt av kolonialismen och den globala värld vi lever i. Vår kultur är påverkad av det omgivande samhällets strukturer, vilket även innebär att samiska män och kvinnors positioner har förändrats. Därför är det viktigt att vi samiska kvinnor reflekterar över hur detta påverkar våra liv idag. Det är väl även här Niejdas arbete startar och anledningen till att jag tycker vi är en väldigt feministisk organisation för just samer som definierar sig som kvinnor.

Definitionen av feminism
Det övergripande definitionen av feminism är att man är medveten (och erkänner) att det finns en strukturell ordning i samhället som innebär att män som grupp är överordnade andra kön (dvs att vi inte är jämställda idag) och att man har en vilja att förändra detta för att uppnå målet; ett jämställt samhälle.

Feminism kan således ses som ett verktyg för att skapa jämställdhet.
Det är en ganska basic definition av feminism, om än grundläggande. Därefter behöver en vara medveten om att det inom feminismen finns många olika förklaringsmodeller, lösningar och framtidsvisioner för att nå ett jämställt samhälle. Liberalfeminism, radikalfeminism, ekofeminism, särartsfeminister och likhetsfeminister. Ja det finns hur många inriktingar som helst känns det som ibland, några är väldigt lika och andra vill överhuvudtaget inte kännas vid varandra mer än i den grundläggande definitionen.

Urfolksfeminism
Vad kan man då definiera urfolksfeminism som? Carmen Blanco Valer säger i intervjun med Sameradion att det finns gemensamma nämnare som tillhör en övergripande definition, men att det i praktiska arbete kan skilja sig åt mellan olika urfolk eftersom vi lever under olika förutsättningar.
När man läser olika texter och hör på kvinnor som varit drivna i dessa frågor så kan man säga att den gemensamma nämnaren är att vi anser att det inte går att särskilja mellan de förtryck urfolkskvinnor utsätt för som uppstått genom en koloniala historia gentemot oss folk och den underordning kvinnor har runt om i hela världen på grund av sitt kön. Som urfolk har vi genom historien förtryckts, våra marker har beslagtagits och våra traditioner har nedvärderats. Samtidigt har vi påverkats av det omgivande samhället när det kommer relationen mellan män och kvinnor, människa/natur, Vuxna/barn. Urfolksfeminism handlar om att skydda och stärka urfolksrättigheter, skapa gemenskap och återbygga våra egna samhällen. De kollektiva rättigheterna som krävs för ett urfolks överlevnad ses som en förutsättning för att även de individuella rättigheterna ska kunna uppfyllas.
Urfolksfeminism handlar även om att analysera hur kolonialismen påverkat män och kvinnor på olika sätt.
Kolonialismen har format och fortsätter forma och förändra relationerna hos oss urfolk samt mellan dessa och gentemot våra kolonisatörer. Detta har påverkat urfolks föreställningar om sexualitet, barnuppfostran, kontroll över ekonomiska resurser, beslutsprocesser och vad som räknas som normalt och lämpligt beteende för män, kvinnor och barn. Att lyfta fram problem och frågeställningar genom urfolkskvinnors perspektiv är för mig därför ett sätt för vårt folk att motverka ett fortsatt kolonialt förtryck. Samisk feminism innebär (för mig) bland annat att en inte ska behöva välja mellan arbetet för jämställdhet mellan kön eller kampen för urfolksrättigheter, utan det samiska samhället jag drömmer om innehåller resultatet från båda dessa kamper.

Hänger ni med?

Att återuppbygga och stärka ett samisk samhälle är ett viktigt mål
Att arbeta ”nationsbyggande”, vilket inte innebär att skapa egna stater för urfolk, utan att stärka det egna samhället är en viktig faktor enligt den samiska forskaren Rauna Kuokkanen. Ett begrepp som även Gudrun Kuhmunen och Asta Balto arbetat en hel del med (även om de inte kanske definierat det som en del av ett feministisk arbete, eller?) (se tex Máhttáhit- Omskola dem och oss!)
Detta innebär att det blir viktigt att både män och kvinnor är delaktiga i dessa processer och har en roll i urfolksfeminismen. Urfolksfeminism eller samisk feminism, behöver således inte ha relationen mellan män/kvinnor som huvudfokus i allt arbete de gör för att stärka det samiska samhället, men det är viktigt att det alltid finns där i bakgrund som ett analysverktyg.
Om ”nationsbyggande” är en viktig del i urfolksfeminism så inser man även att det är viktigt att organisera sig, man förändrar inte ett samhälle ensam utan det krävs många krafter. (Även om det förstås alltid finns enskilda individer som kan vara viktiga för att driva en kamp.)

Slutsats: Att arbeta med samisk feminism innebär således att vara en viktig del i kampen för ett starkt och självständigt Sápmi, och det behöver skapas utrymme för att diskutera hur en koloniala historia påverkat oss både som kvinnor och som folk.

Hur tänker ni kring urfolksfeminism och feminism i Sápmi? Har jag fått med de viktigaste trådarna eller tycker ni att urfolksfeminism innehåller något annat viktigt perspektiv som jag missat?

You Might Also Like

4 Comments

  • Reply Ragnhild Nilsson mars 10, 2017 at 12:07 f m

    Så klokt och så intressant att väva vidare på! Jag tänker ofta att vårt samiska samhälle måste accepteras att ses som något som är konstant i rörelse, med vågor som går bakåt och hämtar erfarenhet och kunskap, men också framåt med de kunskaper och insikter vi har idag. Jag tror starkt på att hämta kunskap och kraft från tidigare generationer men med insikten om att det som då sågs som exempelvis jämställt, kanske idag med de värderingar vi nu har, inte gör det. Därför måste vi genom samtal hitta de delar av värderingar och kunskaper från förr som vi vill använda för att formulera vår egen framtid. På det sättet gör vi även urfolksfeminismen till vår egen. Sametinget har i sina jämställdhetsplaner tyvärr förlorat sig i frågan om numerärens betydelse för jämställdhet, dvs. att i stor utsträckning fokusera på antalet kvinnor och män inom olika områden, istället för att som du, diskutera mekanismerna bakom. Även om feministisk teori inte är mitt fält, så finns det röster även inom detta fält som hittat andra vägar än den vita medelklassväg som många kritiker lyfter fram. Jag tror att vi kan hitta stöd i delar av dessa alternativ både som kvinnor och som urfolk. Och inte minst tycker jag att det är så befriande att frågorna diskuteras!

  • Reply Carmen Blanco V mars 10, 2017 at 7:20 f m

    Hej Anna-Maria!
    Tänk vilken glad överraskning jag fick när jag nu imorse fick genom en relativ ny samisk vän få reda på ditt blogginlägg! Känner mig så ärad!
    Samtidigt öppnade du mina ögon för den samiska feminismens existens. Hörde talas om Niejda för några månader sedan när jag samlade in namn i solidaritet till Standing Rock och en god gammal (inte i ålder) kompis till mig skrev under i Niejdas namn och hade tänkt ta reda på mer genom henne, men iom att hon inte svarade stannade det i nyfikenhet. Därför skämdes jag när jag under UR-intervjun frågades jag om samisk feminism, medveten om att den fanns men jag inte hunnit leta reda på det. Den 8de på kvällen fick jag träffa ytterligare en medlem i Niejda så igår letade jag faktiskt i webben och fann dess sida.
    Men att jag skulle äras av citeras av någon av er kunde jag inte drömma!

    Även om hela vistelsen på den samiska veckan i Umeå var lärorik och inspirerande för mig då den gav mig ytterligare insikter i den samiska världen utifrån kvinnoperspektiv, känns ditt blogg både som en eloge, men framför allt som ett hoppingivande tecken på att något av det jag sade kan även inspirera vidare till fortsatta feministiska processer inom ramen för en organisation.

    Missförstå mig inte, visst är det så att var och en av de individuella insikter och lärdomar en får är viktiga, men om dessa dessutom bidrar att berika organiserade initiativ finns det ett mycket högre värde på det. Inte som recept, det går inte att överföra ”recept” eller formler från andra verkligheter, men däremot kan andras erfarenheter, grubblerier, teoretiserande och inkl. misstag bidra till att berika ens egna tankeprocesser och förändringsprocesser så att man sedan skapar en egen definition och öppnar plogar fram nya stigar, bättre anpassade till det specifika samiska verkligheten.

    Räkna med mig i den processen ifall ni önskar, både under Kvinnofrukosten och Symposiet hann jag bara göra snabba och delvis yttliga presentationer av det som kokas i syd både bland urfolksfeminister, de som agerar feministiskt men inte vill kalla sig så och bland andra avkoloniserande feminismer eller feminismer från marginalerna som man ibland väljer att kalla sig.

    Jag vet iofs. inte ifall du var även med i symposiet, men jag delar gärna med mig av det lilla jag kan om avkoloniserade feminismer och urfolksfeminismer med samiska feministiska medsystrar så att jag i min tur kan även berika andra meed det jag lär mig av era perspektiv och analyser. Hur som helst öppnar din blogg nya kunskapsfönster för mig och inspirerar mig enormt. Skall läsa den igen för djupare behållning.

    Jag är folkhögskolelärare på Färnebo folkhögskolan för bl.a. resande kurser till Latinamerika och Allmänkurser men även för distanskurser kring bl.a feminism(er). Kanske skulle jag kunna övertala min skola att skräddarsy en distanskurs kring avkoloniserande feminismer med fokus på urfolksfeminismer för er? Självklart är det ni som skulle stå för de samiska perspektiv. Men även om skolan inte skulle vara intresserad är jag van att arbeta ideéllt för sånt jag brinner för.

    Hör av dig ifall ni är intresserade, jag finns i Uppsala där jag bor och Gävle och Österfärnebo där mina arbetsplatser är och ifall du någon gång kommer söderut vore kul att träffas!
    Kanske kan jag bidra i eran feministiska färd? Kanske kan vi hitta på gemensamma färder?

  • Reply ML mars 27, 2017 at 8:54 e m

    Känns som ‘äntligen!’ att du tar upp det här kluriga stora ämnet som egentligen borde vara så självklart att det inte behövdes dryftas 🙂 Det är ett stort och komplicerat ämne som behöver tänkas på under överskådlig framtid av oss alla.

    Det är omöjligt för mig som storstadsman att vara objektiv men från min synvinkel, så tror jag mycket handlar mycket om värderingar. Vi är så matade med hjältehistorier om dåd som kräver styrka, mod och kaxighet. Kan hända kolonisationen och romantiseringen av urfolk lade extra vikt på detta och fortfarande gör? Medan uthålligheten i den grå vardagen som är i stor majoritet handlat om att få mat på bordet till sig själv och barnen.

    I ”Renskötarkvinnorna och livet de sista rajderna” så anar man en jämställdhet i värderingar. Alla, oavsett ålder eller kön bidrar. Ingen kan undvaras utan att något viktigt skulle saknas, och alla vet om det. Personligen tror jag att Sapmi ligger mkt i kvinnornas händer just nu och att båda könen värderar kvinnornas roll lika mycket som männens.

    För mig handlar feminism om att män och kvinnor inte måste vara lika eller kunna göra samma saker, men deras tid och engagemang ska värderas lika. Jag tycker Mäxida Märak är ascool, som tar mark i en manskultur men jag tycker din enskilda roll som mamma i ett litet sapmi-samhälle (din mans dessutom) är desto viktigare att stötta. Aningens orolig är jag för att du valt att bo i din mans samhälle och inte med dina egna renar, men jag hoppas att med tiden så jämnar ni ut det. Annars undrar jag varför dina renar och ditt samhälle inte är lika självklara som din mans och vem som i så fall har bestämt att det måste vara så?

    Om våld och sexuella övergrepp så handlar det världen över om manskultur och inget alls om sapmi i sig. Den finns i alla samhällen och religioner, men växer bäst där jämlikheten är dålig. I valet mellan feminism och sapmi, så väljer jag feminism. Så därför desto viktigare att bryta ner manskulturen och vurmandet för den hos både män och kvinnor, i Sverige och i Sapmi.

  • Reply Elina Skott april 23, 2017 at 8:48 e m

    Väldigt intressant och roligt att läsa andras syn på samisk/urfolksfemenism. Det är viktigt att kunna se de strukturer som upprätthåller den ojämna balansen i dagen sapmi. Både inom vårat eget folk och från majoritetssamhället. Även om dagens samhälle är betydligt mer jämställt idag än då koloniseringen hade sin storhetstid så har vi lång väg att gå. Jag kan många gånger tycka att våra ST-politiker har ganska ytliga ställningstaganden gällande jämställdhet. Att vi har många kvinnor inom politiken speglar inte den ställning som kvinnan och ickemän har i sapmi. Näringar och arbetsuppgifter som ses som kvinnliga har lägre status än de typiskt manliga vilket gör att den typiskt kvinnliga kulturen har större risk att komma i skymundan och falla i glömskan. Vilket kan verka lustigt att då sätta större press på kvinnor att de ska föra det samiska arvet vidare. Vi måste även få rennäringen mer jämställd. En kvinna ska inte vara rädd att tappa sitt arv om hon anmäler en man i nära relation för våld eller våldtäckt. Det är en skam i vårt samhälle att en kvinna (eller hbtq-person) inte ska kunna känna sej säker bara för att kolonialsamhället har satt lagar och regler som försvårar för dem att anmäla brott. Synen att kvinnor är sämre måste även ändras. Och då prata jag bara inte om att kvinnor viss pallar att vara i regnskogen utan även att om man inte har sådana ambitioner utan ”bara” vill slöjd, eller utbilda sej i språk så är det lika viktigt för vår kultur fortsatta överlevnad och utveckling. Vi behövs alla och val av framtid ska inte ses ner på än vad man väljer. Det typiskt kvinnliga måste få större status. Jag tror även vi måste göra slut med machomannen. Psykisk ohälsa bara ökar och att ha pressen att vara stor stark man som klara allt är bara negativt. Det lägger bara mer press. Oj, jag skulle kunna skriva i all oändlighet. Vad ville jag ha sagt? Ja men visst skrev jag nått om strukturer. Hur som haver, jätteintressant inlägg. Hittade hit då jag sökte efter samiska bloggar och jag blev inte besviken.

  • Leave a Reply